Bästa vän

Ibland måste du släppa allt, gråta ut och verkligen förstå vilka som är där för dig 24 timmar om dygnet. Du måste förstå att de aldrig ville såra och de ville bara ditt bästa.

Jag har fått lära mig detta på det svåra sättet när jag inser att "min bästavän" inte är min vän längre. Sorgligt men sant. Hon som var äkta är falsk och som som stod dig närmast, står längst bort. Smällen är hård. Så grymt hård men du måste inse att alla människor kan inte stanna i ditt liv. Kanske bara i ditt hjärta med minerna om vad ni har gjort och hur ni tajta ni var. Jag fick reda på det idag, jag känner mig så lurad. Jag känner mig också så himla svag, jag borde har märkt något, inte varit så jävla blind och inte så jävla lätt lurad. Man känner sig så dålig. Jag borde inte har puttat ifrån mig dom som betydde mest, jag borde ha insett att alla inte vill mitt bästa, hur många gånger dom än säger detta.

Jag är ledsen, så sjukt ledsen att jag vill bara lägga mig under täcket och inte gå upp ur sängen. Antagligen det hon vill att jag ska göra. Men jag tänker inte bryta ihop. Jag FÅR vara ledsen idag men imorgon är jag starkare än vad jag är idag och imorgon är jag också det svagaste jag någonsin kommer bli.

Jag skojar inte när jag säger: Hålla dina nära och kära nära dig, berätta för dom hur mycket du bryr dig om dom och SNÄLLA svik dom inte. Jag vet hur det känns att bli sviken och jag kan lova dig. Det är inte roligt. Så snälla, älska alla som älskar dig, bry dig om dom som inte älskar dig.
Haters makes me famous :)

Puss // Teenagegirl


Be sure you taste your words before you spit them out

Vi tjejer kan vara så sjukt elaka mot varandra. Håller ni med mig? Pratar bakom någons rygg, slänger ut HELT onödiga kommentarer och rent ut sagt kränker andra tjejer vi inte ens känner. Fy f*n för oss egentligen.

Det finns ett litet citat som jag ALLTID tänker på innan jag ger mig in i en diskussion om någon annan:
Var försiktig med vad du säger för när du väl har sagt det kan det bara bli förlåtet, inte förglömt...
Citatet är HELT rätt.
Vi MÅSTE bli bättre på att inte slänga onödiga kommentarer och sen bara skämta bort det. Elaka kommentarer svider, trust me, I know. Och det är så grymt onödigt att slänga ur sig dom. Det finns ingen anledning. Det gör inte dig till en finare, vackrare eller bättre person. Bara till en falsk bitch som tillslut inte kommer ha någon kvar. Stå istället upp för dig själv och ge dig inte in i diskussionen. Det finns ingen anledning till att kommentera Fia-Lotta´s tröja. INGEN anledning att kalla Berta tjock. Det gör inte dig smalare.

Jag tycker faktiskt att vi slutar snacka skit om folk från och med nu och fokusera lite mer på våra egna problem.

Don´t judge me for my mistakes, way to live or who i love when you can´t even see your own mistakes, don´t have a way to live or has someone who loves you.

Godnatt för ikväll. Imorgon ses vi igen UTAN ELAKA KOMMENTARER! Sov gott / Teenagegirl


Ge mig snälla en nystart! Please

Att bo på samma ställe hela sin uppväxt, växa upp med samma personer, samma skola och samma miljö är väl tryggt i vissas ögon. I mina ögon: TRÅKIGT!

Jag gillar inte att gå till skolan och veta att alla vet vem jag är, vad jag har gjort i mitt liv och fortfarande komma ihåg mina misstag jag gjorde för typ 3 år sedan. Jag vill ha en ny start. Inte hela tiden men ibland. Jag skulle tycka det var så himla skönt.

Jag började gå i en skola som gick från 6:års till 6:an. I alla dessa år gick jag nästan med samma personer. GASH, man blev galet trött på dom. Började sen en skola som går från 7:an till 9:an ( där går jag nu ). Problemet är bara att det inte bara var jag som började den skolan. Nej, det var typ hela min andra skola också... Suck. Det betyder att vissa personer som jag ser i korridorerna idag, har jag känt sen jag började 6:års. Vissa tycker säkert det låter jätte mysigt, för mig? EXTREMT tråkigt...

Jag skulle vilja ha en ny start. Där ingen vet vem man är, vad man har gjort eller vart man kom ifrån. Man kan få vara den man vill vara utan att folk säger till dig vem du har varit.

Är det bara jag som vill ha en nystart ibland?


Att slicka någon annans ass, för din inte närmare ditt mål

Måste verkligen ta upp en sak som jag pratade om i mitt förra inlägg, nämligen att trycka ner sig själv så lågt och se upp på andra så högt att man glömmer vem man är och vad man har för mål.
 

Alla har mål, right? Kom igen, det kan handla om vad som helst. Träffa Justin Bieber, tävla SM i simning, åka till New York eller bli känd. Allt möjligt. 
Då har jag en fråga till er: Kommer ni närmare erat mål genom att pussa på någon annans tår? Neej, trodde väl det! Varför gör vi det då? VARFÖR kan vi inte vara så starka att vi håller huvudet högt, tittar frammåt och skiter i folk som behandlar oss om skit? 
Jo, för vi vågar ALDRIG säga ifrån. Vi håller oss ofta långt ner på golvet, pussar någons tår om de ber oss att göra det och säger inte ett pip om det inte behövs. Alla dessa tjejer/killar som ligger på golvet har också mål så jag ser ingen anledning att kyssa någon annas fötter. 
 
Jag tycker faktiskt att vi som ligger på golvet faktiskt också har ett ansvar.
Säger vi ingenting, finns vi inte. Eller hur? Varför ställer vi oss inte upp, håller huvudet högt och lämnar allt skit bakom oss? Det måste vara WAAAAY mycket lättare att uppnå sitt mål genom att bara ställa sig upp, kämpa lite mer och skita i vad folk tycker? Eller hur? Eftersom de flesta svarade ja på den frågan, så stället jag en till!
 
Varför gör vi inte de då?! 
 
// Teenagegirl
 
 
 
 
 

RSS 2.0